Film meningar där dom drar upp mat.

Satt å tänkte på en sak. Varför pratar alltid huvud rolls karaktärerna i vissa amerikanska filmer om viss mat som är bra för kroppen? Dom har snöat in sej på detta.

Brukar läsa rader som man kan se på stilla stående film snuttar på sidan swefilm.se  Å den senaste filmen ja sökte upp så stod det såhär på film raden:

-Ni vet, rädisor är bra för blodet.

Och alltid ska dom säga det när dom sitter å äter eller om dom ska äta. hur upplyftande är det att sätta sig å käka middag om nån säger att rädisor är bra för blodet?

Speciellt rädisor är inte speciellt goda heller, nog för att de va längesen ja smakade en rädisa men de gör en inte mera pigg på att vilja smaka en efter denna meningen heller. 

Va e de för nån som gjort filmerna som skapar dessa film meningar? Man kan ju börja undra.

Tyckte bara detta va lite kul å ta upp. :)

Allt detta våld man läser om i tidningen :(

Idag känner jag att jag vill skriva lite om allt våld som händer ute i samhället. Då menar jag mer sånt våld som till exempel när man läser i tidningen att någon stackare har gått å blitt skjuten. Idag läste jag i Bohuslänningen om en man som skjutit en kvinna och hon åkte till sjukhuset men var vid liv. På senare år har det blivit mer å mer våld i den medel stora stad som jag bor i, förr tyckte jag att man inte behövde vara rädd för att gå i centrum eller sent på kvällen å nätterna om man behövde gå ut å handla sent eller bara ville gå en promenad. Men sen bara två tre år sen så har de blivit allt mer människor som har vapen och skjuter på varandra eller så har dom planerat våldet i för tid. Tx en gång läste jag om att det va nån som skjutit folk vid sjukhuset eller försökt skjuta. Det känns helt overkligt att man bor i en såhär liten stad och något sådant här hemskt ska hända.

I med allt detta våld har ja blivit rädd för att gå ut går tx inte så ofta ut sent på kvällarna ensam längre.
För några år sedan när ja gick ut med min hund på kvällen i ett när område där väldigt många personer bor i lägenheter så kom en man fram å fråga om ja hade pojkvän eller om ja va gift. Min hund som är en sällskaps hund ville såklart hälsa men ja blev rädd och försökte ta mig därifrån, ja såg då att han hade något i sin ficka som såg ut som något föremål lägenheterna brevid mig var släckta och ingen kunde då se om de hände mig nått. Ja började gå fortare å började springa hemmåt. Men han försökte förfölja mig en bit men sen gav han upp när han såg att ja va på väg hem. Tänk att något sådant här hemskt kan hända bara utanför ens hem?
Han kunde haft en pistol eller något som han kunde spruta mig i ansiktet med som kunde svida ja vad som helst. De ja mest va rädd för då va mitt liv och min hunds liv. Ja läser nästan varje vecka eller varannan vecka i tidningen att de händer andra sådana här saker som hände mig men ännu värre. Jag hade tur!

De ja vill säga me detta är: 1. Ha alltid med dig din mobil tfn ladda den länge innan du går hemifrån så att du kan ringa om någon förföljer dig.

2. Vågar du inte gå ut ensam på kvällen men måste ta dig nånstans försök alltid ha med dig en vän.

3. Gå inte ut på kvällen ensam om du är rädd.

Något som ja också hör ofta om i tidningen är när folk försvinner spårlöst å måste sökas upp av Missing People och poliser. Det är hemskt! Ja får ångest å mår jätte dåligt när ja hör att människor försvinner, ja förstår tx inte hur man kan försvinna  bara sådär?

Ja tycker därför det är jätte bra när man alltid hör av sig till familjen först innan man går hemifrån oftast vet min familj vad ja håller hus men ändå det är en bra påminnelse.

Hoppas mina råd å tips kan hjälpa nån.

Märker du att du är förföljd så ring direkt polisen eller nån när stående eller skicka sms å säg va du va senast. Har varit förföljd två gr i denna stad ja bor i båda gr när ja skulle gå hem, men i sista minuten har dom upptäckt att ja va på väg hemmåt. Båda var killar eller män.

Men med flera års mellanrum.

Ja iaf hoppas ja hjälper nån med mina råd å tips.

Att vara: På nya höjder Mallig ;)

Som ni alla säkert redan vet så ÄLSKAR jag Koreansk K-pop musik.
"Nu sitter man å dreglar igen, en kan ju inte låta bli" men dom är rena exemplar på att ha bra självförtroende och ordet mallig blir inte längre ett dåligt ord, ordet mallig verkar i deras värld vara nått dom lever på?

För den som sa att mallig är dåligt vässa tänderna en gång till nä malligt är inte dåligt, nån som är mallig kanske är någon har bra själv förtroende? Måste man lägga in allt i kategorier? Ja älskar å vända på ord å meningar, inte för å vara sarkastisk på nått sätt utan bara för att visa att allt är inte som det verkar.

Ja ska lägga ut lite videor som kommer ge sköna intryck på va ordet själv förtroende betyder och ja man kan vara mallig utan att det är dålig, there you se!

-Att vara: På nya höjder-
Mallig ;)

Såsom ett enkelt leende

Tänkte skriva å berätta lite om en "diagnos" som ja fick när ja var yngre.  Jag vet inte om det är en diagnos men iaf-
Den heter Reflex Sympatisk Muskel Dystrofi - vet ej om det heter såhär idag, men det va så det hette när jag var liten.

Det betyder att man kan få värk i ett ben eller i två ben samtidigt och när man får värk så kan man få olika grader av värk. Den värken och grad jag hade då var att jag inte kunde gå på två veckor och fick ligga säng liggandes på sjukhus i två veckor. Dom sista dagarna när läkaren upptäckte var detta va för nått så fick jag en stark alvedon, ja ska inte säga var dom la den alvedonen, men ni kanske fattar? Då blev ja bättre och kunde leka och bli lite gladare igen.

Läkaren sa att det kunde bero på stress och den ända stressen vi kunde komma på var att ja under den perioden då blev retad i skolan. Att olika faktorer kunde göra så att värken i benet kom fram som tx stress eller oro, många 80-åringar kan få denna diagnos/sjukdom och det är ytterst ovanligt att unga barn får den i skolåldern. Värken försvann och jag kan inte minnas att ja fick värken förrän flera år i efterhand. Och nu kan ja titt som tätt få värken då och då men ja vet inte riktigt pågrund av varför. Har inte behövt åka in igen på sjukhus men oron har slagit till emellanåt att ja ska behöva hamna i rullstol eller behöva ha nån sorts stöd hjälp/medel för att kunna ta mig ut om ja måste gå ut när jag har värk.

Jag tycker inte synd om mig själv och det kan ju ha berott på så mycket andra saker än att ja blev retad som tx stress att vilja vara perfekt å duktig i skolan som läkaren sa.

Jag tycker det är tråkigt att man ska behöva drabbas av en "sjukdom" resten av sitt liv bara för att man känner sig stressad i skolan,

så de påståendet ja nämnde tidigare om att människor som varit glada å positiva hela livet aldrig drabbas av nått är inte sant, dom kan drabbas!

Vill för världen tala om att denna  "diagnos"/sjukdom" finns och va kan man göra om man får så ont att man inte kan stödja på benet å inte kunna gå? Jo då brukar ja vila å säga till omgivningen att ja måste vila minst 8-timmar och se om värken går över går värken inte över på två dygn då ska man råd fråga läkarn om man kan få medicin. Oftast går det över på 8-timmar å ja kan gå igen, de som händer är att benet känns svagare å de känns som man ska trilla ner i golvet, man får ingen balans å de känns nästan som att man är full, fastän man inte är full. Man kan även tx lägga något tungt på benet, om jahar m in hund hemma så lägger han sig på benet ibland tyngd å värme verkar göra att värken lättar å blir bättre, men ibland får man ha tålamod.

Detta är en av några "diagnoser" som jag har fastän att denna känns mer trolig än dom andra.
Kommer berätta mera om dom andra när ja känner lust å för å berätta mera.

Har du tänkt att många gr när man går ut på stan så kan man inte se om en människa lider eller har ont?
Då menar jag ha ont på olika sätt fysiskt eller psykiskt,ensamhet.
Ja kan inte avgöra om någon har det jobbigt genom att bara kolla på nån på avstånd.

Så om nån ser ut å ha ont i sitt ben så fråga innan du föreställer dig om va det kan vara för nått.

-Ja tänkte mig såhär såsom ett enkelt leende-

Nått botten.....

Någon som har nått botten flera gånger om så är det verkligen jag. Med så många motgångar och nått bottens sista grund så är jag trött på att vara tjock, bitter å fet. Jaaa , jag kan erkänna att jag varit/är sååå bitter på mitt liv, ohh så hemskt å vara bitter! Livet blev verkligen inte som jag tänkt mig från början att det skulle bli.

När jag var 14 och började i Kyrkans ungdom trodde jag att mitt liv ändrat sig till det bättre men så blev det icke! Jag tror att för vissa blir livet tuffare än för andra. Har märkt på dom som inte gått igenom hårda saker i livet att dom tror att dom aldrig kan bli depprimerade för dom har ju varit så positiva å glada heela livet!? Men är det verkligen så att man är positiv å glad heela livet? Det tror jag inte!

Jag om nån vet va motgångar är, jag om nån vet hur många tårar man kan gråta, tårar tar aldrig slut och har man väl börjat så är det svårt å sluta!

Man tror att man kan styra kriser och kris efter kris efter kris så tappar man luften allt mera och till slut når man avgrunden. Då bara finns den där, inget å göra åt.

Nu har ja gråtit å varit bitter på livet så många år att ja inte orkar vara bitter mera
Vi bär alla på olika ryggsäckar.

Det är bara så svårt å veta hur man ska ändra på sitt liv men har en liten plan får se hur det går med den planen. Om nära å kära läser min blogg så vill ja inte skriva ut min lilla plan för då går ju planen om stöpet eftersom det är tänkt å vara en överasskning på sikt.

Vem visste hur svårt det egentligen är att vara glad å positiv?
Det är den svåraste utmaningen här i livet!

Hoppas min blogg kan nå ut till andra människor som har det jobbigt å svårt i sina liv, för ja vill nå ut å berätta.